Ibland är maken och jag lite impulsiva, på gott och ont. I helgen när vi började trixa och fixa med vår veranda fick vi ett litet tokryck och sågade upp en öppning i mitten av den.
I och med utbyggnaden kändes det lite trångt i en passage där vi förut hade vår matgrupp, därför har vi nu flyttat på matgruppen till den plats där vi förut hade dagbädden. Det känns lite vemodigt och jag kommer att sakna dagbädden, men om jag ska vara helt ärlig så kändes den inte alltid helt fräsch, med tanke att den stod lite oskyddat. Dagbädden får helt enkelt ge maka på sig till den dag det blir ett inglasat uterum alt. växthus, med andra ord om sisådär 100 år.
Med lite snickarglädje och gröna växter kommer det nog att bli fint på verandan, trots att dagbädden inte är där.
Uppe i hörnen vid stolparna har jag tänkt mig lite fin snickarglädje i gammaldags stil.Som tur är har jag en väldigt snäll slöjdlärare på min skola som ska tillverka lite sådan åt oss
Den här fina snickarglädjen finns på ett gammalt hus i Sigtuna och den hör till mina favoriter av dessa två.
Vär slöjdlärare är oerhört konstnärlig så jag kommer nog att visa honom lite olika bilder och sedan ge honom fria händer.
Min väggordsmålade dörr överlevde inte vintern, tyvärr. I det här inlägget får den statuera exempel för när "shabby chic" förvandlas till "shabby shit"! Förhoppningsvis kan fortfarande använda dörren men då får jag nog vända andra sidan till.
Än så länge ser det tomt och kalt ut på verandan, men det blir nog bra med lite glädje och grönska så småningom!
En härlig kväll önskar jag alla som kikar in!