när det skymmer. Häromkvällen gick tankarna till Pär Lagerkvist dikt när jag såg solnedgångens sken över vårt hem. Visst är skymningen en av de vackraste stunderna på dagen. Synd att den ska vara så svårfångad på bild bara.
I afton har vi också haft en vackert sken inomhus men nu tornar askmolnen upp sig alltmer här i Stockholmsområdet. Jag sitter hemma och väntar på maken som precis har landat med planet från Skellefteå. Lite nervöst var det allt med tanke på att planet landade 15 minuter före flygplatsens stängning. Jag blev väldigt lättad då jag såg att planet landat. För det känns lite obehagligt med. Är det verkligen säkert att flyga? I det här läget får man förlita sig på att myndigheterna vet vad de gör.
Det känns lite märkligt i vårt samhälle om dagarna. Vi är så vana med den intensiva flygtrafiken och nu när den har upphört under ett par dagar känns det som om att hela världen står stilla.
Nu hoppas jag att Eyjafjallajökull (stavade jag rätt??) lugnar ned sig och att alla strandade passagerare kommer hem. Tills dess får vi njuta av tystnaden och första strofen av Pär Lagerkvists vackra dikt:
"Det är vackrast när det skymmer. All den kärlek himlen rymmer ligger samlad i ett dunkelt ljus, över jorden, över markens hus."
Tusen tack för alla rara kommentarer. Jag har tjuvkikat lite in till er alla men inte kommit i gång med bloggningen riktigt än. Man vänjer sig fort med nya lata vanor.
Önskar alla som kikar förbi en härlig onsdag!
.JPG)
