måndag 13 september 2010

Vissa minnen kommer man alltid att bära med sig

I afton kommer lite bilder från vår utbyggnad från ett annat håll. Bråte och skrot finns fortfarande kvar så bilderna blir inte de bästa, tyvärr. Hoppas att solnedgångsljuset slätar ut det...


Maken och kära svärfar har i sommar byggt ett trädäck som löper samman med vår veranda.
Verandan skymtar i den bortre delen av den här bilden.


Den här delen av utbyggnaden gränsar mot allmänning och jag hoppas att det dröjer många år innan de bygger fler hus här.

I afton har jag suttit och funderat över vilket fantastiskt arbete jag har. Jag kommer alltid att bära med mig ett minne från den här dagen och det är bilden av en flicka som stolt visade upp att hon lärt sig simma i somras. Nu undrar ni vad det är för speciellt med det? Jo, den här flickan är 12 år gammal och tidigare i våras när hon kom till Sverige från ett afrikanskt land kunde hon inte simma alls. Det brukar inte vara lätt att lära sig när man är lite äldre. Hon måste ha kämpat något enormt den här sommaren. Om jag bara kunde förmedla glädjen i hennes glittrande ögon så skulle ni alla förstå vad jag menar. Vilken LYCKA! Sådana dagar har jag världens bästa jobb! Jag vill också tillägga att samma flicka (helt otränad) placerade sig som nummer 5 av 300 på vår skoljogg., inte illa! Vilken spirit!

En skön vecka önskar jag alla som hälsar på!


18 kommentarer:

Drömmen om Villa Grönskog sa...

Hej AnnaLena.
Jag får nästan tårar i ögonen när du berättar om flickan.Blir så lättrörd när det gäller barn,så det är väl tur att mitt yrke inte är lärare.
Vad jättefint det ser ut på bilden från ert hus.Tänk vad ni har jobbat.
Vad roligt att du fått tag i en kaffeduk,och med en historia också.Kommer bli en kanontunika.
Må så gott
Kram Anette

Ett Vitare Hem sa...

Tyvärr ser jag bara första bilden de andra är kryssade men det kan vara min crazy dator som är dum men himla fint var det med däcket där......kan nästan ta på den underbara känslan du beskriver runt den afrikanska flickan, så fantastickt och vilken vilja hon måste ha!
Ha en fin dag!
Kramis/LenaS

Cc sa...

Spännande att följa er utbyggnad, å så vackert i ljuset. Här vill jag göra om allt nu undras om det är dags för en rensning. Grannarna hittade felet på obefintliga bromsar, vilka grannar. Är på bena nu och jobbar. Fasiken hinner inte ens med där vad jag vill göra. Mer timmar på dygnetönskas. Kram

Livet på Vestergård sa...

Så fint solen speglar sig i fönstren. Utbyggnade blev verkligen fin och passar bra in med övriga huset.
Härligt jobb du har! Att arbeta med människor, även små sådana, kräver mycket men ger otroligt mycket tillbaka!
Kram Kicki

Jenny sa...

Hej Anna-Lena!
Vilket härligt jobb du har, kan se den lilla duktiga flickan framför mig och vilken glädje hon måste ha känt:)

Er utbyggnad är så fin!!

Kraam Jenny

Jenny sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Gugis Pärlor sa...

Vilken fin känsla det måste ha varit att få ta del av flickans glädje. Härligt! Ni har gjort så fint med däcket och dörröppningen. Där blir fina solkvällar ännu ;O) Hoppas att ev. grannar håller sig borta. Naturen inpå knutarna är ändå nåt alldeles extra.

Kram Gugi

Nette Cecilia sa...

Vackert minne du fick av flickan ,Kram Nette

Vita små hjärtan sa...

Hej vännen!!!
Så fint du har det runt huset!!! Härligt att sitta o njuta fina sommarkvällar!!!
Ha en fin kväll!
Kram Agnetha

Cajsas Rum - Trottinglady sa...

Va´härligt med flickan, din elev, förstår jag. Känner igen liknande händelser eftersom jag har förflutet från lärarrollen, saknar det ibland! Gäller att ge och ta - ja då får man mkt i retur!
Förresten, va fint ni fixat till det!
Carin

Livet på Berget sa...

Åååå så fint du berättar om flickan. Förstår verkligen din känsla!!!
Det blev verkligen jätte fint när ni byggde!
Ha de gott!
Kram
/Sara

Lyckoslanten sa...

Så väldans fint den där utbyggnaden ser ut även utifrån! Vi har också byggt ut vårt hus och det är så skönt att ha plats! Visst är läraryrket underbart! Så krävande men ack så mycket man får tillbaka, speciellt när man ser framsteg! Ha det gott! ♥

Mitt hvite hus sa...

Ja når man får ta del i slike hverdags lykke ser man tingene i en litt annen perspektiv...

så stoly den unge jenta måtte være og for en lykke for henne... tenk å mestre noe slikt...
så godt at noen ser hennes lykke..

herlige bilder fr autbygget ...skjønne bilder O=)

klemmer =)

Lina sa...

Hej!
Oh, va spännande att få se lite mer av utbygget. Här hemma ligger bollen hos berörda grannar som vi vill komma lite närmae än 4,5 meter som är de vanliga tomtavståndet. Maken ska in till helgen och fråga om de funderat, de är lite seeega nämligen. Men vi håller tummarna att vi kan bygga 3 m från tomtgränsen!

Vilken fantastisk historia du berättar! Vilken känsla för denna tjej att klara av nåt så stort! Gril power om nåt! =)

Må så gott, kram, Lina

Marita sa...

Vad underbart det måste ha varit att få ta del av flickans lycka!! Förstår att du tycker om ditt arbete!
Vad fint det blev med utbyggnaden!! Underbara fönster ni har satt in!!
kram, Marita

Huset vid ån sa...

Jag får tårar i ögonen när jag läser om flickan,blir såå rörd. Tyvärr kan jag inte se bilderna....

Men bilderna på utbyggnaden ser jag och det är så smakfullt o fint...
Älskar dina dörrar o fönster med alla smårutor!

Må så gott! Kram T

Änglarnas hus sa...

Så snyggt! Och praltiskt med en ihopbyggd veranda som löper runt huset!..ni är förstås jättenöjda!

Ja men visst är det världens underbaraste jobb!..jag kan tänka mig denna glädje!!

Ha det gottis! kram sanne

promenader på landet sa...

Hej vännen så fin utbyggnaden blev! Jag blev rörd av din berättelse om den afrikanska tjejen, en riktig solskenshistoria! Må så gott kram Maria