Här kommer lite bilder på mitt absoluta favorit julpynt. Den här lilla dansande änglskaran har prytt vår gran i nästan 10 år. Jag och en kär vän pysslade och knåpade ihop de här små änglarna julen 1999. Min älskade pappa hade precis gått bort efter en kort tids sjukdom och alla i vår familj var rätt chockade. Han blev bara 53 år gammal. Det här änglapysslet fick mig att uthärda den där annars så fruktansvärda julen. För min del fungerar pyssel som avkoppling, när jag är fullt fokuserad på något försvinner alla andra tankar och det var precis vad som skedde denna jul vid mitt änglapysslande. Febrilt pysslade jag med mina små änglar och alla fick olika frisyrer och klädedräkter. Varje jul plockar jag försiktigt upp mina små änglar med anddakt och efter tjugondedagknut packar jag lika omsorgsfullt ned dem igen. Jag tror ni förstår att jag älskar mina änglar!!! Tusen tack till dig min kära vän, för att du finns för mig och alltid ställer upp för mig när jag behöver det som mest! Vad skulle jag göra utan dig och mina änglar!
"Vänner är som tysta änglar som lyfter oss på våra fötter när våra vingar har problem att komma ihåg hur man flyger" ( Bo Garpenskog)
"Vänner är som tysta änglar som lyfter oss på våra fötter när våra vingar har problem att komma ihåg hur man flyger" ( Bo Garpenskog)
Önskar dig som tittar förbi en mysig fredag!
23 kommentarer:
Dom är så fina dina änglar, förstår att dom betyder jättemycket för dig. En fin vän har du som gjorde änglar tillsammans med dig. Lilla dikten längst ner är jättesöt också.
Goa kramen
AnnaMaria
Så otroligt vackra änglar! Jag förstår att de är värdefulla för dig!
Ha en trevlig fortsättning på torsdagskvällen.
Hej där.
Blev alldeles tårögd av ditt inlägg, så fint och sorgligt på samma gång. Dina änlgar är väldigt fina.
Du är välkommen in till mig för att delta i min tävling om du har lust.
Kram
/Sara
Jag kan verkligen förstå att dom änglarna betyder något alldeles särskilt för dej. Dom hjälpte dej ju genom den första och svåraste sorgen efter din pappa. Vilken jobbig tid ni måste ha haft!
Och den lilla dikten om vänner tycker jag var ljuvlig, har aldrig hört den förr men den är ju så sann!
Ha det gott! Kram Cilla
Hej!
Vilka söta änglar du gjort. Ja, det är verkligen ett terapiarbet att pyssla med allt möjligt. Speciellt under svåra perioder när anhöriga går bort eller får någon fruktansvärd sjukdom. Mina alla hobbies har varit min räddning från att slippa undan "dårhuset" i just svåra situationer. Jag kan tänka mig känslan att plocka fram alla dessa söta änglar som vakar över din familj och håller din pappa sällskap "där uppe". Ha en riktigt fin helg. Kram Aydan
Hej Anna-Lena!
Vilka fina änglar!Förstår att de har en speciell betydelse för dig.
Ha en riktigt trevlig helg,
Kram Jenny
Hej AnnaLena.
Vilken vacker ängladans,och jag förstår att den är väldigt speciell för dej.Sådana betydelsefulla saker vårdar man ömt.
Fina askar du har pysslat med.
Såg att du hade vaccinerat dej.Har varit väldigt skeptisk,men nu lutar det nog mot att jag tar den.Vad skönt att du har det gjort.
Må så gott och ha en trevlig helg
Kram Anette
Gumman! Sorgligt men ändå så vackert! Jag kan känna din sorg, min pappa gick oxå bort alldeles för tidigt...endast 56 år gammal och mamma två år senare! Å jag önskar att jag haft en lika underbar vän som du att pyssla änglar med!
Åh så fina och en väldigt vacker dikt!
Goa kramen!
Ååå så söta änglar. Det är något visst med änglar, inte sant. Förstår att dessa betyder något speciellt för dig.....
Tack för fina ord på min blogg förut, det värmer =)
Jo, visst är det ganska mycket jobb att göra dom, men det är det värt när man är klar.
Hoppas du får en bra helg.
Kram Malin ^^,
Vilka fina änglar du gjort och jag förstår att de betyder mycket för dig. Din pappa fick ett alldeles för kort liv.
Vad fina dina tändsticksaskar blev. Jag ser på bloggarna att det är fler som gör sådana nu och det ser minsann mycket finare att ha de ligga framme än de vanliga fula.
Tack för mailet! Jag återkommer med en beställning snart.
Ha en mysig helg du också!
Kram/Maria
Hi what a lovely blog you have with so beautiful pictures. And your home looks so nice!! Have a nice weekend!!
Hej Anna-Lena! Förstår att din änglar är väldigt värdefulla för dig och dom är verkligen jättefin och ser så välarbetade ut! Hoppas du får en skön helg! Kram Helena
Alla änglar är vackra, o kanske särskillt de som man gör själv♥
Trevlig helg kram Kajsa♥
Jag beklagar att din Pappa inte finns hos dig langre.
Fostar vad du menar med det fina du skrivit!
Anglarna ar jattefina!!!!Och underbart vackra ord!!!!
En stor kram.
eva
Hej Anna-Lena
Vilken fin berättelse.
Din pappas själ finns i var och en av de små änglarna tack vare dig!!
Kram Marith
ÅÅå så skjønn engle gjeng du har...og med disse minnene rundt englene skjønner jeg godt at de betyr utrolig mye for deg... Må være en sann glede å få ta de frem hvert år..
god evenner er gull verd...
Nyt fredagen ..
Klem Kerstin
Det var en vacker historia du delade med oss läsare, förstår att änglarna betyder väldigt mycket för dej.
Lika mysigt att titta in här hos dig varje gång. Snart får vi börja julpynta på riktigt, underbart.
Önskar dig en fin helg. Kram Camilla
Hej vännen. Nu har jag pillat med lilla foten (du vet) och det blev helt ok. Jag hör inte till den petiga sorten. Har fotat och du kommer inte märka något, visar nästa vecka. Imorgon åker vi till Göteborg på dop. Och sover en natt på hotell, ska bli kul.
Ha en riktigt bra helg
Stor kram
AnnaMaria
Åh de är ju så himla fina!
Ha en fin kväll!
Kramis/LenaS
Jättefina änglar du gjorde och jag förstår att du är rädd om den då det finns en historia bakom dem. Kram
Ja, änglar visst kan man inte göra annat än att älska dem. Har också sådana i olika former. Har också gjort sådana för länge sedan när jag var sjuk och hade dem i granen. Börjar vara lite luggslitna nu.
Vilken fin liten dikt den måste jag spara.
Ha det så bra i helgen önskar jag dig!
Carin
Vilken vacker historia bakom änglarna. Förstår att dem blivit värdefulla för dig. Själv broderade jag en julduk när jag vakade vid min mor. Trodde inte att jag skulle vilja se den sedan men nu så här efteråt inser jag att varje stygn faktiskt innehåller glädje över att just hon var min mor. Kram på dig!
Åh, så fina.
Vilken rörande berättelse med.
*Kram*
Skicka en kommentar